Recension: Slumdog Millionaire av Vikas Swarup

Recensionen är skriven av en gästskribent. Boken finns att låna på gymnasiebiblioteket [>Allmän skönlitteratur/Swarup] eller som översatt ljudbok och DAISY-bok på stadsbiblioteket. Boken är även filmatiserad - filmen finns att låna på Stadsbiblioteket.

Slutklämmen i recensionen (för er som inte vill läsa hela):
Jag skulle rekommendera Slumdog Millionaire till den som är sugen på något lättsamt, men fortfarande har en hjärna; Boken kräver inget större engagemang av läsaren men är spännande rakt igenom och ger utrymme för eftertanke om man så önskar. Kort sagt: En vacker saga där allting inte alltid blir som man tänkt sig, men som ändå har ett lyckligt slut.
Recension av gästskribent
Huvudpersonen Ram Mohammad Thomas har haft en brokig uppväxt. Lämnad som nyfödd i en låda med gamla kläder utanför kyrkan St Mary’s kastas han under hela sin uppväxt in i famnarna på främmande människor över hela Indien. Han lär sig tidigt att man inte ska lita på vem som helst, men också att livet och ens öde är föränderligt, och att det löser sig även när allt ter sig becksvart.
Så, 18 år gammal, ställer Ram Mohammad Thomas upp i Indiens största frågetävling; ”Vem vill bli miljardär?”. Till hela landets stora förvåning svarar han rätt på varenda fråga, och alla frågar sig: ”Skicklighet eller fusk?”.
Och vad vill egentligen Mr Thomas? Hur kan en fattig servitör från Indiens slum, som inte ens vet vad huvudstaden i Frankrike heter, kamma hem den enorma potten på en miljard rupier? Och varför är han så förtegen om hur han ska spendera sin förmögenhet?

Författaren Vikas Swarup föddes 1962 i staden Allahabad i Indien. Man skulle kunna tro att boken bygger på självupplevda erfarenheter hos Swarup men så är inte fallet: Swarup växte upp i en medelklassfamilj där båda föräldrarna är advokater. Inspirationen till boken fann han i en engelsk dagstidning där en brittisk major anklagats för fusk i Englands motsvarighet till ”Vem vill bli miljardär?”, och där föddes idén: Om en major kunde anklagas för fusk borde en fattig gatupojke orsaka rena ramaskriet.
Varje kapitel motsvarar en bit ur Ram Mohammad Thomas liv och därför har boken många vitt skilda karaktärer. Det är egentligen bara några få som man får följa mer ingående. Jag har en speciell favorit som dyker upp i kapitlet ”X Gkrz Opknu (eller En kärlekshistoria)” som heter Shankar, han är mentalt skadad och kan därför inte prata.

”Ursäkta mig”, säger jag igen, ”kan du visa mig nåt ställe där jag kan sova?”
Pojken nickar och säger ”Uzo Q Fiks X Ckka Lgxyz”. (s.241).
’Tala är silver, tiga är guld’, är ett ordspråk som stämmer bra in på Shankar då han visar att man inte behöver ett språk för att kunna uttrycka kärlek. Han och Ram Mohammad Thomas blir snabbt goda vänner men Shankar får ett olyckligt slut då han blir biten av en rabiessmittad hund som stryker omkring på gatorna och oförstående dör i Thomas armar. (spoilervarning - markera texten här innan för att läsa)

Det finns gott om onda människor i boken, men den enda karaktär som verkligen fastnade i huvudet på mig var en man som kallas ”Maman” och som hyser ’utvecklingsstörda’ barn i ett ’barnhem’ – i själva verket använder han barnen till att tigga pengar åt honom och det är han själv som har gjort dem ’utvecklingsstörda’, de är egentligen stympade eller torterade tills de mist förståndet. Tack och lov så har Swarup inget direkt underlag för den här typen av grymhet: ”I don’t know if it’s true that there are beggar masters who blind children to make them more effective when they beg on the streets. It maybe be an urban myth, but it’s useful to my story”. Således är boken varken samhällskritik eller en bild av dagens Indien – men det gör ingenting. Det verkar på Swarup som att boken inte har något större syfte än att roa läsaren, men vad är egentligen fel med det? Den här boken sticker ut i mängden av feelgood-böcker genom att behålla mystiken till sista sidan. Läsaren får uppleva Indien genom Swarups fantasi, och oavsett om det speglar verkligheten eller inte så är det en fantastisk resa.

Jag älskar Slumdog Millionaire. Samtidigt som det är en flykt från det svenska vardagslivet finns det många saker man kan känna igen sig i, till exempel gillar Swarup att spela på människors fördomar för både religioner och folkslag. Han har själv sagt att han var orolig när filmen kom då huvudrollsinnehavarens mamma, som är hindu, blir mördad av muslimer, och han var rädd att det skulle väcka uppror i landet. Nu blev det ingen större revolution så Swarup kan andas ut hemma i Indien.

Jag skulle rekommendera Slumdog Millionaire till den som är sugen på något lättsamt, men fortfarande har en hjärna; Boken kräver inget större engagemang av läsaren men är spännande rakt igenom och ger utrymme för eftertanke om man så önskar. Kort sagt: En vacker saga där allting inte alltid blir som man tänkt sig, men som ändå har ett lyckligt slut.

Bokrecensionen är skriven av Angelika Johansson och hon deltar därmed i december månads tävling för att vinna biobiljetter eller presentkort på böcker. Läs mer...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar