Datorn är bara ett verktyg i klassrummet [Onsdagspedagogen]

Tänk om alla elever med stort intresse skulle jobba med sina uppgifter. Tänk om alla elever skulle känna att det de gör är meningsfullt. Tänk om alla eleverna skulle nå målen för kunskapskraven. En utopi? Nej, med dagens digitala verktyg är dessa påståenden definitivt realistiska.
De flesta ungdomar lever en del av sina liv på internet. Dagligen använder de datorn för att spela spel, titta på filmer eller kanske delta i sociala nätverk. Den används kort och gott väldigt mycket och ungdomars kärlek till datorn är något som måste utnyttjas i skolan.
Inom en snar framtid har alla elever tillgång till en dator och då måste den utnyttjas på rätt sätt. Detta är förstås en utmaning för lärarna, en spännande utmaning. Finns det redan exempel på vad den kan användas till? Ja, självklart finns det det och nedan presenteras tre olika sätt där datorn används som ett verktyg i klassrummet.
Google Docs
Uppsatserna blir bättre när de skrivs på dator, det är bara så. Det är oändligt mycket lättare att redigera, flytta stycken i sitt dokument och göra små ändringar. Nu har vi dessutom Google Docs där läraren kan se hureleven har arbetat med sin text. Genom att gå in på omarbeteshistorik kan läraren se vilka fel som eleven kunde korrigera själv och vilka saker hen behöver hjälp med. Med hjälp av omarbeteshistoriken kan läraren också se vem som gjort vad. Skönt för alla som tidigare dragit hela lasset i grupparbeten.
För en av de främsta fördelarna med Google Docs är att det är lätt att dela dokument med varandra. Detta gör att flera elever kan skriva i samma dokument samtidigt, eleverna kan arbeta tillsammans även om de bor långt ifrån varandra (det finns dessutom en chatfunktion) och läraren behöver inte släpa hem högar med skrivningar.
Arbeten som eleverna skrivit sparas i en samling dit de kan gå tillbaka för att antingen se sin progression eller för att titta på vilka misstag de inte vill upprepa i nästa uppsats. Det är nämligen väldigt lätt att infoga kommentarer på elevens text, vilka de kan spara som respons. Eleven kan också omarbeta sina texter i samlingen vart eftersom de lär sig nya saker. Om man i engelska har gått igenom genitiv så kan de själva kolla alla sina texter och se till att det blivit rätt.
Klass/elevbloggar
Föräldrar efterfrågar ofta att de vill veta mer om vad som händer i skolan. På frågan om vad ett barn gjort i skolan svarar hen oftast “ingenting”. Att arbeta med klass/elevbloggar gör att föräldrar får större insikt i sitt barns skolarbete eftersom det blir lätt att följa vad som händer i elevernas vardag. Tanken med klass/elevbloggen är att eleven efter varje lektion kan skriva på bloggen vad som gjorts under lektionen. Eleven får en unik möjlighet att reflektera över det som hänt och kan då också snabbt konstatera vilken kunskap som inhämtats. Genom bloggen får även läraren viktig feed-back på om det har varit en för eleven givande lektion. Tanken är inte att alla elever ska skriva hela tiden, utan att ett par elever får ansvar varje vecka/månad.
Bloggens mottagare är verklig, vilket leder till att man formulerar sig på ett annat sätt. Det blir inte bara skrivande för skrivandets skull utan föräldrar, andra elever och lärare kan använda sig av bloggen för att t ex hålla koll på läxor/uppgifter. Eleverna kan kommentera, så det blir ett demokratiskt verktyg för att påverka hur skolvardagen ser ut. Eleverna kan diskutera och ge förslag på hur lektionerna ska se ut de kan tipsa sina lärare om bra material.
Omedelbar feedback
Bedömning är lärarens främsta uppgift. Formativ bedömning är något de nya läroplanerna trycker på. Detta kan bli mycket administration för en lärare, dock finns verktyg som kan underlätta.
TI-NSpire Navigator är ett system som bland annat kan användas till omedelbar feedback i klassrummet. Läraren kan skicka ut snabbfrågor om ett nyss diskuterat ämne till elever som de sedan svarar på. Fördelen med detta är att eleverna tvingas till aktivitet på ett sätt som blir synligt för läraren, då systemet sparar elevernas svar. Eleven får valet att aktivera sig eller inte och läraren får en omedelbar återkoppling på aktiviteten.
Ett exempel i ämnet matematik är att låta elever interaktivt utforska och definiera begrepp. Elevernas definitioner visas sedan för klassen varvid en klassdiskussion tar vid. En fördel är att diskussionerna ibland utvecklas till “men tänk om det istället…”-samtal.
I slutet på lektionen skickas en utvärdering ut. Där får eleven reflektera över vad hen lärt sig, inte lärt sig, om det finns något eleven saknade och vad hen vill se mer av på nästa lektion. Läraren kan därmed anpassa lektionerna efter elevernas önskemål och därmed ge eleverna inflytande över undervisningens upplägg på ett naturligt sätt.
Fördelarna med detta arbetssätt är att läraren får kontroll över kunskapsprocessen i klassrummet, så att varje elevs utveckling blir synligt. Läraren kan då planera så att alla elever får det stöd de behöver för att uppnå sin maximala potential. Sett från elevens synvinkel får de omedelbar feedback på sina svar och de får även se alternativa strategier för problemlösning. Den viktigaste läxan från arbetssättet är att det är okej att svara fel. Att göra misstag är en förutsättning för inlärning.
Veckans inlägg är skrivet av Skånelärarna Magnus Dahlström, Ulf Gundmark, Olof Wahlberg och Pernilla Weman och är tidigare publicerat på mattemagnus.se - Verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Dela Lika 3.0 Unported Licens

Onsdagspedagogen är en presentation av resurser för pedagogisk personal på Tingsholmsgymnasiet som presenteras på onsdagsmorgnar via Tingsholmsbibliotekariens blogg. Resurserna kan vara av enklare såväl som svårare art, syftandes till att stödja undervisningen i skolans fortlöpande en till en-satsning. Biblioteket står i lärandets tjänst - fråga oss gärna så kommer vi och pratar mer om någon resurs. Ordet pedagog kommer av latinets paedago´gus som betyder "barnens ledare" (Nationalencyklopedin, hämtad 2012-03-23). Det har sedermera kommit att beteckna de som arbetar med lärande i skolan. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar